Gradering 

Varje gång en ny led bultas och klättras utomhus eller byggs och klättras inomhus blir den graderad. Det finns ett antal olika graderingssystem, men som tur är fungerar dem ungefär likadant.
 Man kan säga att det som avgör ledens grad är: de tekniska färdigheter som krävs, styrkan och uthålligheten som krävs, men i vissa system tar man även hänsyn till fler saker såsom: den psykiska faktorn och hur svårt det är att säkra klättraren.

Eftersom grader sätts på ren intuition av människor med vissa förutsättningar kan graden kännas för hård eller för lätt för andra, och att olika personer graderar lederna gör att två leder av samma grad kan kännas helt olika hårda. För att graderingen ska funka så bra som möjligt får alla som klarar leden gradera den och tillslut skapas det något sorts ”medelvärde” man kan gå efter.

Det allra vanligaste systemet som används, i Sverige och i större delen av världen, är det franska systemet. Det utgår ifrån en siffra som berättar ungefär hur svårt det är för att sedan följa med en bokstav: a-c där a är lättast och c är svårast och det kan även läggas till ett + för att berätta att leden är något hårdare.
Som vanligt ska USA vara unika och köra med sitt eget system, som tur är fungerar det precis som det franska, det enda är att siffrorna är lite annorlunda.

Generellt sett är det så att i början av skalorna är skillnaden mellan graderna inte jättestor, men ju hårdare det blir desto längre steg blir det mellan dem.

Gradering inomhus
Repklättringen i inomhusgymmen graderas efter det franska graderingssystemet. Graderingen börjar på 5a och stiger (för tillfället) till 9b, dvs 5a, 5b, 5c, 6a, 6b… och så vidare upp till 9b. Boulderingen i gymmen graderas med färgade tejpbitar. Tejpen har två funktioner - A och B nedan.

 

A: Tejpen visar svårighetsgraden på problemet.

B: Tejpen visar var problemen startar och slutar. En tejpbit vid första greppet markerar var en hand ska börja. Är det däremot två tejpbitar på ett grepp ska du börja med båda händerna på det greppet. En tejpbit under sista greppet betyder att du ska ha båda händerna på greppet för att ha klarat problemet. Finns där ingen tejpbit slutar problemet på övre kanten.

Generellt sett är det så att i början av skalorna är skillnaden mellan graderna inte jättestor, men ju hårdare det blir desto längre steg blir det mellan dem.

Säkerhet – Övriga tips:

                   Kurser – checklista innan kursstart

Utse ansvarig instruktör (denna instruktör ska vid en eventuell olycka fördela arbetet med att t.ex. ringa 112, sätta in första hjälpen, notera händelseförlopp, lugna deltagare, möta ambulans etc.)

Utse samlingsplats

Deltagarlista med eventuella sjukdomar och närmaste anhörig och var denne kan nås. Glöm inte instruktörerna.

Kolla närmaste vårdcentral, telefon nr, öppet tider (för mindre skador)

Kolla närmaste akutsjukhus (för övriga skador)

Var är vi? Kolla att alla kan ”adressen”

Minimera riskerna - gör en extra check på platsen ni valt - OK?

Planera in mat och drickpauser

Info om vad som görs ifall ansvarig instruktör själv råkar illa ut

                   Klätterresor – att tänka på innan ni åker iväg

Utse ansvarig ledare på resan – utrustad med mobiltelefon. Numret meddelas deltagarna samt hemmaansvarig

Utse hemmaansvarig– telefon och mobiltelefon

Resplan – färdsätt, färdväg, övernattning

Beräknad avresetid, ankomsttid och hemkomsttid

Ange bussbolag, bussförare, privatbilar, privatförare (mobilnummer)

Om minibussar används – tänk på att de som kör skall ha kompetens för dem !

Fyll i deltagareförteckning – en kopia lämnas hemma och alla resenärer har dessutom varsin. På denna förteckning skall telefonnummer till alla deltagares respektive anhöriga finnas. Glöm inte ledarna.

                   Försäkringar

Medlemsförsäkring är en Folksamförsäkring som heter K 61940 kat 1.
Medlemsförsäkringen är en olycksfallsförsäkring som Svenska Klätterförbundets (SFK) medlemmar automatiskt får, efter att de betalat sin medlemsavgift till sin klubb. Försäkringen gäller kalenderår. Medlemmen är försäkrad från den dagen de betalt medlemsavgiften till sin klubb, även innan klubben betalat till förbundet. För medlemsförsäkringen finns inget skriftligt intyg, utan vid en eventuell skada görs en skadeanmälan i efterhand.
Klubbens ordförande eller kassör skall styrka att den skadeanmälda varit medlem vid olyckstillfället.

Medlemsförsäkringen gäller
• All klättring i Norden (Sverige, Danmark, Norge och Finland)
• Hela året

Utrustning

För att komma igång med inhomhusklättring behövs inte särskilt mycket utrustning men det är viktigt att man använder utrustning av god kvalitet och att selen och skorna har rätt passform. Se till att pröva utrustningen innan köp!

Klättersko

Klätterskor är en självklarhet i varje klättrares utrustning. Klätterskor är den mest individuella delen av utrustningen och det handlar om att prova sig fram till den rätta skon. Det finns skor i många olika material och passformer.

Sele

Klätterselar finns i många olika passformer och prisklasser. Det är viktigt att selen sitter rätt och att klättraren förstår hur låsanordningarna fungerar. Som nybörjare är det bra att gå till en friluftsbutik, be om råd och pröva sig fram till den rätta selen.

Klätterrep

Klätterrep är gjort av nylon (plyamid) och uppbyggt i två lager, med en stark kärna i mitten och en slitstark skyddande mantel omkring. Ett klätterrep ska vara dynamiskt, vilket betyder att det töjer sig vid belastning. Denna töjning är bra eftersom den gör fall betydligt skonsammare mot utrustningen och dig som klättrar.

Låskarbin

Päronformade låskarbiner, kallade ”HMS” rekommenderas för bästa funktion. De ska vara försedda med en spärr som gör det möjligt att låsa karbinens ”grind” så att den inte öppnas av misstag under klättring.

Repbroms

Det finns många olika varianter av repbromsar och de kan fungera på olika sätt. Se därför till att läsa tillverkarens rekommendationer och öva i felsäker miljö innan du säkrar någon som klättrar. Vid stora viktskillnader är valet av repbroms viktigt. Säkrar du en betydligt tyngre klättrare så kan det vara bra att använda en självlåsande repbroms.

Att säkra säkert

Att säkra är inte speciellt svårt, men det kräver övning och underhåll. Bromsänden på klätterrepet får aldrig släppas helt, minst en hand måste alltid hålla ett stadigt grepp om den.

Tänk på detta när du säkrar:

1. Repet

Se till att repet inte är tvinnat när du klättringen påbörjas. Är repet tvinnat under klättring/nedfirning riskerar det att smälta. Se också till att repet är helt och består av både kärna och mantel (Skyddande ytlager.)

2. Stoppknut

På repänden som ligger på marken, bromsänden, så måste du slå en stoppknut. Anledningen är att eliminera risken att repet glider ut din bromshand och repbroms. Risken att detta sker inomhus är ganska liten, medan risken utomhus är desto större. Det vi lär oss och tillämpar inomhus kommer vi också att göra utomhus. Ha därför alltid samma säkerhetsrutiner, inne som ute.

3. Dubbelåttan

Den enda knuten som behövs för inomhusklättring är dubbelåttan. Den är lätt att lära sig och lätt att se om den är rättslagen. Det är viktigt att tänka på att änden ska vara 10-20 cm när knuten är färdig och åtdragen eftersom att repet har en förmåga att krypa lite vid belastning. Dubbelåttan måste kontrolleras i kamratkontrollen.

4. Selens låsanordningar

Selarnas bärande punkt samt låsanordningar kan se olika ut, och som klättrare bör du se skillnaden mellan dem. Följ tillverkarens anvisningar när det gäller låsning och inknytning i selen.

Behörighetskort - Grönt eller Rött 

 När man klättrar på topprep så arbetar man alltid i lag om två personer, d.v.s. en person som klättrar och en annan som säkrar. Att säkra en klättrare är ett stort ansvar – man ansvarar för en annan människas liv.

Du som klättrare skall vara noggrann med att kontrollera att den person som säkrar dig vet vad han/hon gör. Se till att din säkringsman har Grönt eller Rött kort. Det Gröna kortet krävs för topprepssäkring, medan det Röda krävs för både ledsäkring och ledklättring (när man klättrar upp med ett rep för att sedan sätta fast det i toppen).

På alla certifierade svenska klätterhallar krävs ett behörighetskort för att klättra på topprep- och ledväggar. För att tilldelas ett behörighetskort så måste klättraren praktiskt visa för en instruktör att den kan säkra på rätt sätt samt skriva ett kort teoriprov.

Klättraren ska ha kunskap om och vara godkänd på följande punkter:

·         Sele

·         Dubbelåtta

·         Repbroms

·         Låskarbin

·         Stoppknut

·         Kamratkontroll

·         Kommandoord

·         Säkring

·         Nedfirning

·         Viktskillnad

Kamratkontrollen

 År 2009 publiceras en artikel i Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports som indikerar att klättrare med relativt lång klättererfarenhet i högre utsträckning än nybörjare riskerar att skada sig. Frågan man måste ställa sig är varför det är så och varför vi som klättersamfund tillåter det att vara så, när en starkt bidragande orsak till olyckorna är slarv.

Klättring är till sin natur farligt. Att ta risker måste få vara ett medvetet och övervägt beslut. Riskerna ska komma från miljön vi valt att vistas i, inte genom att vi är slarviga. Slarvet beror på oss och våra beteenden som ofta sker automatiskt, men det går att ändra på.

Klättercentret startade under 2009 en riksomfattande kampanj, ”kamratkontrollen”, för fokusering på säkerheten när man klättrar. Tillsammans med Klätterdomen, Klätterverket, Eskilstuna Klätterklubb, Solna Klätterklubb, Visby Klätterklubb, Klätterlabbet, Crux och Karbin arbetar de för att öka säkerhetsmedvetandet hos klättrare.

Kamratkontrollen är den absolut bästa metoden för att hitta slarvfel under förberedelserna för klättring. Kontrollen innebär att de två personer som klättrar tillsammans kontrollerar varandras selar, infästning, knutar mm. inför varje bestigning för att se till att all säkerhetsutrustning sitter ordentligt.

”Du knyter in dig i repet med samma knut som du knutit tusentals gånger tidigare. Du kan göra knuten med förbundna ögon och du har till och med gjort knuten i beckmörker på en långtur i Norge. Innan knuten är helt färdig avleds din uppmärksamhet av att någon faller på leden bredvid. Fallet är trots sin längd och dramatik helt ofarligt och klättraren fångas upp mjukt av en skicklig säkrare. Du vänder dig om till din klätterkamrat och säger "Ok, jag kör".

Du och din klätterkamrat har klättrat i många år och ni räknas både av er själva och allmänheten som väldigt rutinerade klättrare. Klätterhallens trygga miljö framstår nästan som en lekpark i jämförelse med era klättringar i Frankrike i fjol. Din säkrare samtalar med er gemensamma kompis som ni inte träffat på flera år, men ser att du är på gång och nickar. Du börjar klättra och eftersom leden är ganska lätt kommer du snabbt upp till toppankaret 10 m upp. Du sätter dig i selen och hinner inte ens tänka på att någonting är fel innan det är för sent...”

Nyttja kamratkontrollen!

I kamratkontrollen måste följande kontrolleras:

• Selen
• Dubbelåttan
• Repet
• Låskarbinen
• Repbromsen
• Stoppknuten på änden av repet

Efter kamratkontrollen säger säkraren ”Säkring klar!” och klättraren svarar ”Jag klättrar!”. Detta betyder att kamratkontrollen är klar och klättringen kan påbörjas.

Klätterhall belägen i Västberga. 1000 kvm yta uppdelad på 40 fasta topprep. De flesta väggarna är ledbara, dvs. att det finns en möjlighet att ledklättra om så önskas. Karbin har även en stor bouldersektion fördelad på två våningar, totalt finns det ca 150 olika problem som byts ut kontinuerligt. 

Events: ”Boulder Open”, återkommande bouldertävling som hålls den sista Fredagen i varje månad. Tävlingen är öppen för alla, såväl nybörjare som erfarna klättrare.

Klättercentret Solna är beläget på Barnvaktsvägen 20. Hallen är sammanlagt ca 900 kvm stor och erbjuder 9-15 meter höga väggar med 40 fasta topprep. Vid 29 av dessa finns det bultar som öppnar upp för ledklättring. Bouldersektionen är i två våningar och har en brant ”bouldertunnel” mellan dem som är perfekt för intervallträning. I genomsnitt sitter det ca 110 repleder och 150 boulderproblem uppsatta i hallen året runt.

Events: ”50 fresh” är en återkommande bouldertävling som hålls växelvis i klättercentrets lokaler, Solna och Telefonplan.

Sveriges störta klätterhall som håller till i närheten av Telefonplan. Hallen är 2000 kvm stor och har ett stort och varierat utbud av väggar. Repväggarna som täcker en yta av 1500 kvm är uppdelade i två områden, ett kursområde på övervåningen med 10 meter höga väggar. Dessa har syftet att kunna leverera utbildning träning på ett fokuserat sätt. På undervåningen är väggarna ca 14 meter höga, där en enorm klätterkonstruktion fyller upp hallens centrum. Klättercentret Telefonplan har totalt 58 topprep och 12 renodlade ledklättringsleder.

Bouldersektionen är ca 500 kvm stor och är också uppdelad på två våningar, den erbjuder ca 200 olika boulderproblem. På bottenvåningen är problemen tävlingsinriktade med syftet att uppfylla kraven vid nationella tävlingar en uppskattad utmaning för de mer erfarna klättrarna.

Events: ”50 fresh” är en återkommande bouldertävling som hålls växelvis i klättercentrets lokaler, Solna och Telefonplan.